Menstruationscykeln har länge varit ett fascinerande forskningsobjekt. Men forskarnas syften har inte alltid handlat om att förbättra kvinnors hälsa, många gånger har studierna istället handlat om huruvida vi överhuvudtaget är lämpliga i yrkeslivet.

Den första, stora vågen av menstruationscykel-studier kom på 50- och 60-talet, ungefär vid samma tidpunkt som amerikanska kvinnor  gjorde sitt inträde på arbetsmarknaden. Forskarna ville försäkra sig om att det var lämpligt med kvinnliga sekreterare och kvinnliga butiksbiträden. Man studerade bland annat finmotorik och fingerfärdighet för att försäkra sig om att de kvinnliga sekreterarna inte skrev för långsamt på sina skrivmaskiner veckan innan och under mens.  Kvinnors uppmärksamhet, reaktionsförmåga och förmåga att genomföra enklare matematiska beräkningar testades också i olika menscykelfaser. Inte förvånande, kunde man redan i början på 70-talet, genom sammanställningar av befintliga studier, konstatera att kvinnors menstruationscykler inte menligt inverkade på deras intellektuella eller motoriska förmåga i arbetslivet eller annorstädes. 

Senare studier i samma genre har förstås också präglats av kvinnors inträde på yrkesområden som länge var mansdominerade, tex studerade man på 90-talet hur kvinnor presterar i flygsimulator beroende på var i menscykeln hon befinner sig (alldeles utmärkt, oberoende av hormonförändringarna). På 2000-talet började forskarna bekymra sig för kvinnliga soldater och studerade hur dom klarar av sina menstruationer i fält (också det utan större bekymmer, många använder hormonspiral för att helt enkelt slippa sina menstruationer).