Min mens kommer inte som den ska

Det är väldigt ovanligt att man har perfekt regelbunden mens hela livet. Mest oregelbundet är det när man precis börjat menstruera och när det börjar bli dags att sluta menstruera. Men även i perioden där emellan får man nog räkna med att mensen vid något, eller några tillfällen, kan trassla eller hoppa över. Oftast inträffar detta i perioder av stress, tex för att man har för mycket att göra i skolan eller på jobbet, eller om man har varit ordentligt sjuk. Det kan förstås också vara så att mensen hoppar över utan någon uppenbar anledning.

 

Den vanligaste anledningen till att man inte får sin mens är förstås att man har blivit gravid. Detta känner alla till, och de flesta kvinnor har förstås redan kontrollerat att dom inte är gravida innan de söker sjukvården för menstrassel. Jag nämner det bara för fullständighetens skull.

 

Den näst vanligaste anledningen till att man inte får sin mens är att man använder ett hormonellt preventivmedel som kan påverka menstruationsmönstret. Preventivmedel som kan göra att mensen uteblir är mini-piller, mellanpiller (cerazette), p-stav, p-spruta, och hormonspiral. Vissa kombinerade p-piller kan också göra att mensen uteblir. Även detta får man som regel information om av den  barnmorska eller läkare som förskriver preventivmedlet. Jag nämner det bara för fullständighetens skull. Tänk också på att det kan vara bra att kontrollera ett graviditetstest, särskilt om du använder mini-piller, mellanpiller eller kombinerade p-piller.

 

När ska man då söka hjälp?

Så här tycker jag:

Om mensen har uteblivit i 6 månader och ingen av ovanstående anledningar föreligger.

Om man haft glesa och oregelbundna menstruationer i åtminstone ett år.

 

Om man inte fått sin första menstruation när man fyller 16 år. Då kontaktar man barnkliniken.

Om mensen fortsätter att vara oregelbunden i mer än ett år efter att man fick sin första mens och man dessutom har ökad hårväxt på kroppen. Även här är det barnkliniken man kontaktar. 

_______________


Har jag ägglossning?

Så länge mensen kommer regelbundet, ungefär en gång i månaden, så räknar vi med att kvinnan har ägglossning. Visserligen finns det forskning som visar att man trots regelbunden mens kanske inte har ägglossning i 10 % av cyklerna, men på det stora hela är regelbunden mens ett bra kvitto på att kroppen fungerar som den ska.

 

Börjar menstruationscyklerna bli allt för glesa, med mer än 35 dagars intervall kan man börja misstänka att man inte har ägglossning. Det är helt normalt att inte ha ägglossning under det första året efter att man fått sin första mens i tonåren. Det blir också vanligare igen att man inte har ägglossning när man närmar sig slutet av den fertila perioden, dvs någonstans i slutet av 40-års åldern.  

 

Den unga kvinnan som precis börjat menstruerar kan vara ganska säker på att ägglossningarna har kommit igång när menstruationerna börjar komma regelbundet, ungefär en gång per månad, och när man börjar få mensvärk i samband med menstruationerna.

 

Utebliven ägglossning kan också bero på övervikt, polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS), eller andra hormonrubbningar (det kommer mer om detta senare). 
_______________


När kan man bli gravid?

Vad har man då för praktisk nytta av att känna till allt om sin menstruationscykel?  Ja – framför allt kan man förstås räkna ut sina säkra perioder, eller omvänt, räkna ut när man helst bör ha samlag för att kunna bli gravid. Spermierna kan överleva upp till fem dygn i äggledarna, under det att ägget bara överlever ett dygn efter ägglossningen.

 

Man brukar säga att den säkra perioden är från mensens första dag fram till 7 dagar före ägglossning och på nytt igen 2 dagar efter att man har haft sin ägglossning. Detta förutsätter förstås att man i förväg vet när man ska ha sin ägglossning, vilket innebär att preventivmetoden säkra perioder lämpar sig bäst för dom som har mycket regelbundna menstruationer, och kanske inte heller tycker att det gör så mycket om dom blir gravida. Jag har specifikt valt att inte skriva ut några dagar för den säkra perioden, och den som är påläst kommer också märka att mina säkerhetsintervall är större än de som brukar anges på olika websidor. Det beror på att jag verkligen inte vill att någon ska bli gravid på grund av det jag skriver. 

 

För den som önskar bli gravid är tidsintervallen förstås lite snävare, 5 dagar före ägglossning och en dag efter ägglossning är de dagar då man kan bli gravid. Enklast för oss alla som inte kan hålla rätta på dagar hit och dit, är förstås att ha samlag veckan efter att mensen har slutat.

 

Jag har inget emot de ägglossningsstickor man kan köpa på apoteket, vi använder dom i kliniken för att kontrollera att behandlingen fungerar när vi måste hjälpa till och stimulera till ägglossning, och vi använder dom en hel del i forskning för att kunna datera prover eller tester rätt i lutealfasen. Men som hjälpmedel för att veta när man ska ha samlag för att kunna bli gravid ger dom väldigt lite utrymme för samlagsplanering, eftersom man bara har en dag på sig efter att stickan blivit positiv. Dessutom är stickorna notoriskt svåra att avläsa.

 

Däremot finns det numera riktigt avancerade appar som man kan använda sig av för att beräkna när man har störst chans att bli gravid. De bästa apparna kostar förstås att använda, men är en bättre investering än ägglossningsstickor.

 

Chansen att bli gravid vid ett rätt tajmat samlag är dock relativt låg hos människan, jämfört med hur det ser ut hos andra djurarter, tex hundar, hästar, katter och kor. Man räknar med att graviditetschansen vid ett rätt tajmat samlag strax innan ägglossning är 20 – 25 %. 

_______________

RSS 2.0