Menscykelns faser

När man tänker på och undervisar kring menscykeln använder man sig ofta av en standardiserad 28-dagars cykel, men i verkligheten kan förstås menscykelns längd variera betydligt mera. Som gynekolog är man rätt generös med vad som är en normal menscykellängd, allt mellan 21 – 34 dagar är rätt så normalt. Faktum är också att om man undersöker ett stort antal kvinnor så kommer man att märka att menscykeln inte är 28 dagar i genomsnitt, utan istället 29 dagar. Om menstruationscykeln regelmässigt är längre än 35 dagar kan det vara så att man inte har ägglossning som man ska.

 

Grovt sett delas menscykeln in i en follikelfas som utgör de första två veckorna, och en lutealfas som utgör de två sista veckorna. I den standardiserade 28-dagars cykeln infaller ägglossningen mitt i cykeln, på dag 14. Om ni har läst mina senaste inlägg så blir det lätt att förstå varför menscykelns faser kallas som dom gör. Follikelfasen har fått sitt namn av äggblåsorna (folliklarna) och lutealfasen från gulkroppen (corpus luteum).

 

Om man har en kortare eller längre menstruationscykel än 28 dagar beror det oftast på att follikelfasen kan ta olika lång tid från kvinna till kvinna. Hos kvinnor med korta menscykler är follikelfasen kortare, och omvänt, om man har längre mellan menscyklerna beror det på att follikefasen drar ut på tiden.

 

När man kommer upp i 40-års åldern blir menstruationscyklerna gärna lite kortare än vad dom varit förut. Det kan fortfarande bero på att follikelfasen har förkortats, men kan också bero på att gulkroppen inte lever lika länge som när man var ung. 

_______________


Krymper hjärnan när man blir gravid?

Förra veckan publicerades en, i mitt tycke, fantastiskt studie i Nature Neuroscience, ledd av Elseline Hoekzema. Studien undersökte hjärnans struktur och storlek i en grupp kvinnor som födde sitt första barn. Den första hjärnundersökningen gjordes innan kvinnorna blivit gravida och sen följde man upp med en ny undersökning 2 år efter att det första barnet fötts. För att kontrollera att de effekter man såg inte bara handlade om att kvinnorna hade blivit äldre hade man en kontrollgrupp med kvinnor som ej blev gravida under perioden men som undersöktes med samma tidsintervall. Dessutom följde man också en grupp män som blev pappor under perioden.

 

Studien visar på mycket tydliga minskningar av hjärnans gråsubstans hos kvinnorna efter den första graviditeten. Inga förändringar såg hos de män som blev pappor under studien.

 

Vad betyder då detta? Är detta ”gravid-hjärnan” eller ”amningshjärnan” som det ibland talas om? Nej, så ska man inte tolka resultaten. För det första, hjärnans funktion har lite med dess storlek att göra, åtminstone inte i den åldern där dessa kvinnor undersöktes. Män har visserligen generellt större hjärnor än kvinnor, men det beror på att dom är större (om man jämför män och kvinnor som är lika långa är hjärnstorleken lika mellan könen). Större hjärnvolym betyder inte nödvändigtvis att man är smartare, det handlar mer om hur stor och veckad hjärnans yta är. Forskarna såg inte heller någon förändring i minnesfunktion under studiens gång.

 

Vad forskarna istället visar på är att gråsubstansförändringen är adaptiv och behövs för att vi ska kunna ta hand om våra barn. De områden som minskade i storlek var samma områden som påverkades mest när kvinnorna exponerades för bilder av sitt barn. De kvinnor som uppvisade den största minskningen i grå substans uppvisade också störst tillgivenhet för sina barn.  

 

Hoekzema, E., Barba-Muller, E., Pozzobon, C., Picado, M., Lucco, F., Garcia-Garcia, D., Soliva, J.C., Tobena, A., Desco, M., Crone, E.A., Ballesteros, A., Carmona, S., Vilarroya, O., 2016. Pregnancy leads to long-lasting changes in human brain structure. Nature neuroscience.

_______________


Gulkropp

Efter ägglossning ombildas den ledande follikeln till en gulkropp. Gulkropp heter Corpus Luteum på latin, och har fått sitt namn för att den är gul. Gul är den för att den innehåller fett, närmare bestämt fettet kolesterol. Kolesterol innehåller den för att kunna göra massor av hormon, framför allt gulkroppshormon (progesteron) men också östrogen. Till skillnad från äggblåsan kan gulkroppen bilda båda våra kvinnliga könshormoner, äggblåsan kan bara göra östrogen.  Både progesteron och östrogen bildas från kolesterol, och gulkroppen är en formidabel hormonfabrik. Även gulkroppen är verklig, den är 2-3 centimeter stor och lätt att se med ultraljud. Under de två veckor som den existerar är den också kroppens mest genomblödda organ, allt för att kunna klara av sitt uppdrag.

  Hormonerna som bildas av gulkroppen behövs som förberedelse inför en eventuell graviditet. Progesteronet behövs för att se till att livmoderslemhinnan är så mysig och gosig som möjligt för att ett eventuellt befruktat ägg ska kunna fastna och växa in i slemhinnan, det som också kallas implantation. Under de två första veckorna av menscykeln har östrogenet från äggblåsorna stimulerat slemhinnan inne i livmodern och gjort att den  växt till och blivit tjock. Med progesteronets hjälp kommer livmoderslemhinnan under veckan efter ägglossning att mogna genom att bilda spiralartärer, körtlar, och så småningom pilopoder. Spiralartärer är helt enkelt spiralformade kärl. Spiralformade kärl är ett effektivt sätt att öka blodförsörjningen i livmoderslemhinnan och behövs för att försörja det befruktade ägget med näring till dess det själv har skapat förutsättningar för sin egen försörjning. Spiralartärerna är också viktiga när moderkakan anläggs och de celler som kommer att bilda moderkakan (trofoblaster) växer helt enkelt in i och använder spiralartärerna för moderkakans och fostrets blodförsörjning. Pilopoder är en underbar konstruktion. Man kan bara se dom i elektronmikroskop, men under de 1-2 dagar varje menscykel som dom finns på livmoderslemhinnans yta ser dom ut som en mjuk, kullig, mossbevuxen äng, perfekt att landa på om man är ett befruktat ägg.

_______________

RSS 2.0