Graviditetstestet är en svensk uppfinning

Idag är det nästan omöjligt att tänka sig, men för 60 år sedan fanns inga graviditetstest att köpa på apoteket. Om man ville veta om man var gravid så gick man till sin gynekolog. Gynekologen hade vid den tidpunkten givetvis inte någon ultraljudsutrustning. Istället fick gynekologen lita till en rad graviditetstecken som färgen på slemhinnorna i vagina (dom blir lila-färgade och detta kallas även för Chadwicks tecken), Hegars tecken (en uppmjukning av livmoderns nedre del som gör att det känns som om livmodertappen och livmodern inte längre sitter ihop), och förstås, livmoderns storlek.  

 

Om man trots dessa tecken var osäker var man tvungen att använda sig av försöksdjur för att fastställa graviditeten. Man injicerade helt enkelt kvinnans urin i möss, kaniner eller grodor och undersökte sedan hur försöksdjurens äggstockar påverkades. Även om grodorna kunde återanvändas för mer än ett graviditetstest, så gick det förstås åt en hel del försöksdjur på den tiden.

 

Det moderna graviditetstestet uppfanns av Leif Wide i början på 60-talet och beskrevs i hans avhandling från 1963. Vid den tiden var han läkare på kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, men han blev snart professor i endokrinologisk biokemi vid klinisk kemiska laboratoriet på Akademiska sjukhuset. Numera är han prisbelönt pensionerad professor vid Uppsala Universitet, och jag har haft det stora nöjet att samarbeta vetenskapligt med honom vid ett par tillfällen. Tack Leif för en fantastisk forskargärning som varit till stort gagn för såväl kvinnor som kaniner!

_______________


Krymper hjärnan när man blir gravid?

Förra veckan publicerades en, i mitt tycke, fantastiskt studie i Nature Neuroscience, ledd av Elseline Hoekzema. Studien undersökte hjärnans struktur och storlek i en grupp kvinnor som födde sitt första barn. Den första hjärnundersökningen gjordes innan kvinnorna blivit gravida och sen följde man upp med en ny undersökning 2 år efter att det första barnet fötts. För att kontrollera att de effekter man såg inte bara handlade om att kvinnorna hade blivit äldre hade man en kontrollgrupp med kvinnor som ej blev gravida under perioden men som undersöktes med samma tidsintervall. Dessutom följde man också en grupp män som blev pappor under perioden.

 

Studien visar på mycket tydliga minskningar av hjärnans gråsubstans hos kvinnorna efter den första graviditeten. Inga förändringar såg hos de män som blev pappor under studien.

 

Vad betyder då detta? Är detta ”gravid-hjärnan” eller ”amningshjärnan” som det ibland talas om? Nej, så ska man inte tolka resultaten. För det första, hjärnans funktion har lite med dess storlek att göra, åtminstone inte i den åldern där dessa kvinnor undersöktes. Män har visserligen generellt större hjärnor än kvinnor, men det beror på att dom är större (om man jämför män och kvinnor som är lika långa är hjärnstorleken lika mellan könen). Större hjärnvolym betyder inte nödvändigtvis att man är smartare, det handlar mer om hur stor och veckad hjärnans yta är. Forskarna såg inte heller någon förändring i minnesfunktion under studiens gång.

 

Vad forskarna istället visar på är att gråsubstansförändringen är adaptiv och behövs för att vi ska kunna ta hand om våra barn. De områden som minskade i storlek var samma områden som påverkades mest när kvinnorna exponerades för bilder av sitt barn. De kvinnor som uppvisade den största minskningen i grå substans uppvisade också störst tillgivenhet för sina barn.  

 

Hoekzema, E., Barba-Muller, E., Pozzobon, C., Picado, M., Lucco, F., Garcia-Garcia, D., Soliva, J.C., Tobena, A., Desco, M., Crone, E.A., Ballesteros, A., Carmona, S., Vilarroya, O., 2016. Pregnancy leads to long-lasting changes in human brain structure. Nature neuroscience.

_______________

RSS 2.0